Deltidsarbete ger lägre pension

På gårdagens DN debatt skriver kommunals ordförande Ylva Thörn och Ilija Batljan, kommunstyrelsens ordförande i Nynäshamn, om deltidsarbete.

Artikeln tar upp problemet med att många, framförallt kvinnor, saknar heltidstjänster men författarna berör bara flyktigt att deltidsarbete påverkar den framtida pensionen.

För något år sedan tog AMF fram en rapport som visade på vilka konsekvenser långvarigt deltidsarbete har tjänstepensionen. Våra beräkningar visade att en person som jobbade 75 procent av en heltid under 20 års tid kunde gå miste om nästan 1 000 kronor i månaden i tjänstepension. 

Enligt rapporten så visar statistik från 2006 att det är mer än tre gånger så vanligt att kvinnor deltidsarbetar än män. Så förutom att kvinnor generellt sett har lägre lön än män och därmed får en lägre pension, påverkar också deltidsarbetet negativt.

Det kanske inte är så lätt som enskild kvinna att höja sin lön i nivå med männens och det kanske inte heller är så lätt att kräva en heltidstjänst för att få en bra pension.

Men det finns andra enklare sätt. Genom att engagera sig och använda möjligheterna till aktiva val vad gäller pensionsbolag, sparform och efterlevandeskydd går det faktiskt att påverka den egna pensionen i rätt riktning.

Anna Allerstrand

Den allra första pensionen kom 1913

Jag läste en liten blänkare i Skånska Dagbladet som handlade om hur pensionen såg ut 1913 när den första allmänna pensionen kom till.

Försäkringskassans pensionsexpert berättar i artikeln att pensionen vid den tiden bestod av två delar. Den ena hängde ihop med hur mycket man hade betalat in och den andra var ett pensionstillägg från staten.

Det lägsta belopp som betalades in till pensionen var 3 kronor om året och det högsta var 13 kronor. En man med låg inkomst som hade betalat pensionsavgift i 20 år fick 14,60 kronor per månad i pension.

Det har ju hänt en del sedan början av 1900-talet vad gäller livsstil, levnadsstandard och konsumtionsvanor så det är väl inte riktigt jämförbart, men räknar man om dåtidens pension till dagens penningvärde blir pensionen drygt 600 kronor i månaden.

Det var alltså inga sötebrödsdagar som pensionärerna kunde se fram emot precis. Men å andra sidan var det många som aldrig ens blev pensionärer. Enligt SCB var medellivslängden i början av 1900-talet ungefär 56 år. Många dog ju så klart som barn och unga, men klarade man bara av de första kritiska 50 åren kunde man i alla fall se fram emot några decennier som pensionär.

Anna Allerstrand

 

Nu är det dags för påfyllning igen

Utan att du behöver göra ett smack kommer du att få nya friska tusenlappar insatta på ditt premiepensionskonto.

Med början den 8 december kommer nämligen pensionspengarna som tjänades in under förra året att placeras i de fonder du har valt. För en genomsnittlig pensionssparare handlar det om 5 000 kronor som placeras enligt samma fördelning som tidigare.

Det har ju hänt en hel del under året och det som kändes rätt i vintras kanske inte är lika hett idag. Du behöver ju inte ändra något om du inte vill, men passa på att gå in och titta till din pension nu när det blir påfyllning.
 
Jag tycker att pensionen är värd lite uppmärksamhet och engagemang. För mig betyder engagemang intresse, och att visa pensionen lite omtanke kan aldrig skada. Tvärtom tror jag att lite engagemang ökar förutsättningarna att det blir som jag har tänkt mig.

Anna Allerstrand

Det handlar om mycket pengar...

Alla experter är i eniga om att tjänstpensionen är viktig för den totala pensionen. Det pratas procentsatser hit och dit men hur mycket handlar det om i kronor och ören?

För den som är privatanställd arbetare och omfattas av Avtalspension SAF-LO sätter arbetsgivaren i år av 4 procent av lönen till tjänstepension.

Det innebär att den som är 35 år och har en lön på 22 500 kronor i månaden, i år får 10 800 kronor avsatt till sin tjänstepension enligt avtalet.

Om vederbörande jobbar kvar inom samma avtalsområde, så har han/hon när 65-årsdagen infinner sig ett kapital på över en halv miljon kronor. Detta givet en normal löneutveckling och att pengarna förräntas med i genomsnitt 6 procent per år.

Tjänstepensionen handlar alltså om mycket pengar. Pengar som du en dag både ska leva av och kanske använda för att förverkliga dina drömmar.

Anna Allerstrand
 

Dags att sluta vara åldersfixerad

Jag läste i gårdagens DN om Mats, 67 år, som kör buss i Stockholm. Han hade planer på att jobba till 70 och även om det var ekonomin som var den största orsaken till att han ville jobba länge, var de sociala skälen också av betydelse.

Jag var i Karlstad i förra veckan och träffade Jonny Ohlsson, som är journalist och jobbar på Nya Wermlandstidningen. Han hade tänkt pensionera sig för flera år sedan men hade blivit ombedd att jobba vidare.

Troligen ska han jobba ytterligare något år till för att kunna bevaka valet nästa höst. Men sen, när det är avklarat tycker han att det kan vara dags att sluta förvärvsarbeta - vid 72 års ålder! Han har dock inte några planer på att lägga sig på sofflocket utan vill fortsätta skriva, men kanske i en annan form.

Idag har vi inte en fastställd pensionsålder, man har rätt att jobba till 67, men vi kan egentligen jobba så länge vi vill och orkar. I en undersökning som AMF gjorde i våras bland privatanställda arbetare sa en av fem att de kunde tänka sig att jobba längre än till 65. Som skäl angav de flesta att de tyckte om att arbeta, på andra och tredje plats kom sociala och ekonomiska skäl.

Det kanske är dags att sluta vara så åldersfixerade och istället tänka att vi ska leva hela livet oavsett hur gamla vi är.  För egen del hoppas jag att jag kan hålla mig frisk och alert och jag tänker jobba så länge jag orkar och gillar det jag gör. Det krävs förstås att det finns en arbetsmarknad som tillåter det - men den dagen den sorgen.

Anna Allerstrand

Igår ringde en mycket arg man till mig

Han jobbade på en facklig tidning och anledningen till hans ilska var att omvalet som de privatanställda arbetarna gör nu i höst kallas för ”obligatoriskt”.

Han tyckte det var vilseledande att prata om obligatoriskt eftersom det ger bilden av att man blir utan pension om man inte väljer.

Tanken från parternas sida var nog att i all välmening visa på hur viktigt valet är men jag kan hålla med om att ordvalet är olyckligt.

Det finns många frågor kring pensionsvalet och här reder jag ut några av de vanligaste missuppfattningarna.

Anna Allerstrand

Alla omvalsblanketter ska till Fora!

Alla berörda bör nu ha fått sina valpaket och att omvalet engagerar många märker bland annat AMFs kundservice.

Min kollega Sanna som är teamledare på kundservice berättar att antalet telefonsamtal har mer än fördubblats de senaste veckorna och de allra flesta samtalen handlar om Avtalspension SAF-LO.

Många av dem som ringer vill veta hur man rent praktiskt gör för att välja pensionsförvaltare. Det är också frågor kring garantin i den traditionella försäkringen eller vilka avgifter som bolagen tar ut.

Förvånansvärt många verkar också tro att omvalsblanketterna ska skickas till det bolag man har valt så skickar de blanketten vidare till valcentralen Fora. 

Men det är felaktigt – valet kan antingen göras antingen på Foras hemsida eller också via en beställd blankett som man sedan själv ska skicka in till Fora.

Det är Fora som administrerar alla omval och flyttar och därför ska blanketten skickas direkt till dem. 

Tjänstepension är alldeles för viktig för att dina frågor ska vara obesvarade, så fortsätt att ta reda på fakta så ökar sannolikheten för att du gör ett bra val.

Anna Allerstrand

 

Faktafel om återbetalningsskydd

Jag har ju tidigare skrivit om detta med återbetalningsskydd men fortfarande är det många som missuppfattat vad det hela handlar om. 

Så här fungerar det om du inte gör ett omval till din Avtalspension SAF-LO:

• Pengarna placeras i en traditionell försäkring hos AMF.
• Har du återbetalningsskydd sedan tidigare får du det automatiskt även i fortsättningen.
• Har du inte återbetalningsskydd sedan tidigare får du inte det automatiskt i fortsättningen.

Men om du inte har ett återbetalningsskydd sedan tidigare går det självklart bra att välja till det, och det kan du göra hos AMF och alla de andra utvalda bolagen. 

För alla dem som ska fatta beslut om sin framtida ekonomi är återbetalningsskyddet en av flera viktiga frågor att ta ställning till. Felaktig information om hur saker och ting fungerar skapar bara onödig förvirring och oro i en fråga som många redan upplever som svår.

Anna Allerstrand

Fondbytesavgift runt hörnet för din premiepension

Regeringen har föreslagit flera ändringar för din premiepension. Socialdemokraterna och de borgerliga partierna är överens om att Sjunde AP-fonden, som förvaltar icke-valsalternativet, ska anpassa risken i placeringarna efter spararnas ålder. Dessutom vill våra politiker ge den nya Pensionsmyndigheten möjlighet att ta ut avgifter för fondbyte. Exakt hur avgifterna ska tas ut är inte bestämt i dagsläget. PPM utredde den frågan 2006 och tyckte att fyra fria fondbyten och en kostnad på 20 kr för ytterligare fondbyten var rimligt. Förklaringen till varför många fondbyten bör vara avgiftsbelagda är att de aktiva spararna annars får gratis fondbyten på de passiva spararnas bekostnad.

Mellan raderna lyser det igenom att våra politiker är sura över att rådgivningsföretagen står för nästan hälften av alla fondbyten för premiepensionen. Tanken var att PPM skulle sätta press på fondbolagen som skulle sänka avgifterna på sina fonder. Men politikerna hade inte räknat med att rådgivningsföretagens fondbytestjänster skulle bli så populära. PPM:s fondrabatter äts alltså upp av avgifter från fondbytestjänster.

Jag tror inte att avgifter för fondbyten kommer att sätta käppar i hjulen för rådgivningsföretagen. Istället behövs det tydligare information, gärna från Pensionsmyndigheten, om varför dyra fondbytestjänster är en dålig affär för dig som sparare.

Dan Adolphson

Tjejerna i Aitik

Jag fastnade i en intressant artikel i tidningen Allers om en av Europas största koppargruvor – Aitik  som ägs av metallföretaget Boliden.

Aitik är en dagbrottsgruva, det vill säga den ligger ovan jord, och med sina drygt 400 anställda är gruvan Gällivare kommuns största privata arbetsgivare.

När jag tänker gruvarbetare ser jag medelålders män med smutsiga ansikten och en pannlampa i hjälmen framför mig, inte unga kvinnor.

Men de tjejer som var intervjuade var knappt 30 år gamla och såg verkligen inte ut som några råbarkade typer. De verkade trivas med sitt arbete som till största delen utgjordes av lastning och transport.

Artikeln handlade om tjejerna och deras arbetsplats och inte alls om pension. Men eftersom jag i mitt jobb har fokus på pensioner, gav artikeln mig tydliga ansikten på några av dem som faktiskt är huvudpersoner i höstens stora pensionsval.

Totalt 1,3 miljoner privatanställda arbetare ska göra sitt omval - och tjejerna i Aitik är några av dem.

Anna Allerstrand