Illustration

september 2006 | Förstasidan | november 2006

Vad får man för en hundralapp?

Jag brukar ofta säga att ju förr du börjar spara till pensionen desto större möjligheter har du att få det som du vill ha det när det är dags att gå i pension.

Jag har den stora förmånen att ha många ungdomar och unga vuxna omkring mig. Alla pluggar och/eller har fast eller tillfälliga anställningar. Alla bor relativt billigt hemma hos föräldrarna eller också är de flera kompisar som delar på en bostad.

Ingen av dem är högavlönad men ändå slås jag av hur mycket pengar de har att röra sig med. Mycket av pengarna går åt till resor och nöjen så klart, men en hel del sparas också för framtida bruk. Att då sätta undan en slant till pensionen är faktiskt inte en dum idé även om man är ung. Varje sparad hundralapp i tjugoårsåldern motsvarar drygt det dubbla om du börjar spara i 40-årsåldern istället.

Det kanske inte är en jätteuppoffring att avstå en hundring i månaden till sparande. En hundralapp idag motsvarar ett par öl på krogen eller en biobiljett. Om man tittar framåt i tiden, sisådär en fyrtio år, kan denna hundralapp betala drygt 3 biobesök i veckan eller en weekendresa till Köpenhamn.

Min slutsats är att man inte ska stirra sig blind på vid vilken ålder det kan vara vettigt att spara till pensionen. Det är mycket bättre att spara när plånboken tillåter oavsett om man är ung eller gammal.

Anna Allerstrand

Träffa oss på Skolmässan i Malmö i dagarna tre

Måndagen den  30 oktober till och med onsdagen den 1 november är ni hjärtligt välkomna att träffa oss i monter A 101 på Skolmässan i Malmö.

Tillsammans med BRIS bjuder vi på ett pensionsseminarium på tisdag 31 oktober kl 10.30 - 11.30 och kl 12.30 - 13.30. Kom till montern så lämnar vi mer information om vilken lokal som gäller. Vi bjuder på en smörgås medan vi pratar och informationen är helt gratis. Dessutom har du chansen att vinna en BRIS-bok med 23 härliga sagor och berättelser i vår lilla frågesport. Passa också på att ställa dina pensionsfrågor till oss på plats.
Välkomna!

Annelie Götbring

Steg 3 – Läs kuvertet

Det är få som egentligen förstår vad som står i det orange kuvertet. För dig som är riktigt intresserad hänvisar jag till www.forsakringskassan.se men kortfattat ser det ut så här:

Det orange kuvertet visar vad du kommer att få i allmän pension (den pension du får från staten). Den allmänna pensionen består av två delar. En stor del som du inte kan påverka och en liten del som du faktiskt kan och kanske bör påverka. Delarna heter inkomstpension respektive premiepension.

Inkomstpension
Din inkomstpension fylls på en gång per år med motsvarande16 procent av din lön. Inkomstpension visas som pensionsrätter i det orangea kuvertet. När du sedan går i pension växlas dina pensionsrätter till pengar. Genomsnittssvensken har 700 000 – 800 000 pensionsrätter. För den vetgirige: inkomstpensionen räknas upp i takt med den allmänna löneutvecklingen i Sverige.

Premiepension
Din premiepension fylls också på en gång per år men med motsvarande 2,5 procent av din lön. Premiepensionens storlek är beroende av hur det har gått för de fonder du valt. Premiepensionen sköts av en myndighet, Premiepensionsmyndigheten (PPM) där du har ett fondkonto. Pengarna placeras i fonder oavsett om du gör ett aktivt val eller inte (mer om detta i nästa steg). 

Tänk på att du bara tjänar in pengar till den allmänna pensionen till en viss gräns. Lön över cirka 29 900 kr per månad påverkar inte den allmänna pensionen. Lön = alla inkomster du betalar skatt för.

Mathias Erenius

Just nu är vi ute på turné över landet

Torg_1

Kom och träffa oss på torget och passa på att få dina pensionsfrågor besvarade. De här platserna besöker vi den närmaste tiden:

Jönköping 27-28 oktober
Helsingborg 31 oktober - 1 november
Lund 7-8 november
Västerås 10-11 november
Gävle 14-15 november

Annelie Götbring

Ett viktigt beslut för bland annat lärare och förskollärare

Nu kommer det lite matnyttig information för alla som är kommun- och landstingsanställda. Ni som jobbar inom kommun och landsting har en tjänstepension som heter KAP-KL (ännu en knepig förkortning). Det innebär att ni ska placera upp till 4,5 procent av er lön i ett bolag och en sparform som ni själva väljer.

Det är faktiskt ett viktigt val för det är mycket pengar det handlar om. För den genomsnittliga spararen är det 8 000 kronor om året som ska placeras. På 30 år blir nästan en kvarts miljon kronor i sparade pengar. Har du dessutom fått en hyfsad avkastning på pengarna kan det bli mer än det dubbla.

Läs mer om KAP-KL på AMF Pensions hemsida.

Anna Allerstrand

Ett enklare liv

Igår kväll hade vi premiär på föreläsningsturnén "Ett enklare liv" i Norrköping. När dörrarna slogs upp till Hemerycksalen på Louis De Geer konsert & kongress hade 160 förväntansfulla personer samlats för att bli inspirerade och laddade.

Mathias Erenius agerade konferencier, Anna Allerstrand gjorde pensionssystemet mycket enklare att förstå och innan pausen berättade Kristin Kaspersen om sitt spännande liv. Till sist var det dags för Jana Söderberg. Att beskriva hennes framträdande blir som att försöka sammanfatta bibeln på en servett. Ena minuten satt jag och skrattade igenkännande åt hur tokigt vi människor agerar, jag själv inkluderad. Andra minuten trillade en liten tår ner för kinden, för hon kan konsten att nå ända in i hjärtat om man vill lyssna med ett öppet sinne. Det var inte så många män i lokalen, kanske tjugo stycken. De såg nöjda ut de också. Har du anmält dig till "Ett enklare liv" än?

Annelie Götbring

Väckarklocka

Jag såg precis att PPM ska skicka ett brev till alla dem som inte har rört sitt fondsparande sedan starten 2000. Brevet går till den halva miljonen sparare som gjorde ett aktivt val första gången men som sedan aldrig bytt några fonder.

Anledningen till att man aldrig bytt fonder kan vara flera. Man kanske gjorde ett sådant övertänkt val första gången att man fortfarande är nöjd med sin fördelning. Men den troliga förklaringen är nog snarare att många tror att det här med fonder är svårt och tror sig antagligen inte besitta tillräckliga kunskaper i ämnet.

Många av dem jag träffar när jag är ute och pratar pension vet inte vilka fonder de en gång valde till sin premiepension. Ett fåtal vet vilka fonder de valde och vet också att risknivån inte alls passar, men gör ändå ingenting åt situationen. Då kan jag verkligen förstå att oron finns när till exempel börsen faller.

Men att skjuta problemet under mattan hjälper inte och kan få stora konsekvenser den dagen det är dags för pension. Att skaffa kunskap, vara aktiv och försöka påverka sin framtid kan många gånger minska oron. Dessutom är det en viss tillfredställelse att faktiskt ha koll på det som i så stor utsträckning berör den egna ekonomin.

www.ppm.nu finns mycket information och också lite praktisk vägledning som jag rekommenderar alla att ta till sig.

Anna Allerstrand

Viktiga beslut för din framtida pension

I fredags var jag på ett intressant seminarium som handlade om tjänstepensionernas framtid. I stora drag gick det ut på att allteftersom staten minskar sitt ansvar för befolkningens pensioner ökar arbetsgivarens och det egna ansvaret för densamma. Ingen direkt nyhet kanske men detta faktum tål att upprepas. Alla borde avsätta tid och tanke till den egna framtida ekonomin och inte förlita sig på att någon annan gör det. Och ju förr man börjar engagera sig desto större möjligheter har man att påverka utfallet.

Hur?

Ett antal konkreta frågor kan hjälpa att komma fram till ett beslut:
- Hur ser egentligen min pensionssituation ut? Plocka fram alla papper och gör egna beräkningar.
- Hur många år har jag kvar till pension?
- Vad behöver jag göra för att uppnå den pensionsnivå som jag vill ha?
- Måste jag spara mer själv eller måste jag förändra min risknivå?

De beslut man fattar idag kring det egna sparandet kommer att ha en mycket stor betydelse i framtiden.

Anna Allerstrand

Möt dig själv i framtiden

Du har säkert funderat över hur du kommer att se ut när du blir gammal. Med teknikens hjälp är det nu verklighet. Om du klickar på länken till SVT:s regionala nyhetsprogram Östnytt och sedan kan du se hur det gick till när Norrköpingsborna fick möta sig själv i framtiden.

Mathias Erenius

Börssnack på tåget

Jag hörde några småkillar på tåget häromdagen. De var i den storleken att ryggsäckarna nästan var större än grabbarna. Jag satt och tjyvlyssnade lite grann när de satt och snackade om ditten och datten. Helt plötsligt började de prata om Ericssonaktien! Jag höll på att ramla av sätet. Visserligen är det bra att det ekonomiska tänket kommer in i tidig ålder men det här kändes som överkurs. Jag ansträngde mig för att höra extra bra och tänkte att jag kanske kunde lära mig nåt av dessa små börsspiggar! Och det gjorde jag - men jag säger inte vad!

Anna Allerstrand