Jobba efter pensionering verkar vara en god idé

Igår pratade jag med en före detta kollega som gick i pension för ungefär 8 år sedan. Han blev erbjuden avgångspension från sitt företag så han gick i pension vid 59 års ålder.

När jag ringde honom igår var han på jobbet. Han hjälper en liten firma med bokföringen. Dessutom visade det sig att han extraknäcker som statist i reklamfilmer.

Att som han, själv kunna bestämma när jag vill jobba och med vad, låter ju som en härlig tillvaro. Att dessutom kanske få tillfälle att hoppa på något som jag aldrig skulle vågat göra i mina yrkesaktiva dagar kan ju vara ett mål i sig.

Nu frågade jag inte min gamla kollega varför han jobbade vidare, om det var av ekonomiska skäl eller något annat. Det enda jag vet är han lät så väldigt tillfreds med tillvaron så att jag också kände mig glad när vi lagt på luren. Jag hoppas att jag också känner så den dagen när jag är pensionär.

Anna Allerstrand

Nu är det dags för det orange kuvertet igen

Från och med förra veckan går det en orange våg över Sverige.

Det är den årliga pensionsprognosen som dimper ner i 5,5 miljoner svenskars brevlådor. Det som redovisas i år är pengar intjänade under 2005 och som vi deklarerade för förra året.

Viktigt att komma ihåg när du nyfiket läser innehållet i kuvertet, är att det bara är den allmänna pensionen som redovisas där. De andra delarna, tjänstepensionen och det privata pensionssparandet, får du separata värdebesked om lite senare under våren. För att få en uppfattning om hur stor din totala pension kan bli måste du lägga ihop alla delarna. Du kan också gå in på www.minpension.se, men där finns inte det privata sparandet med ännu.

Ta tillfället i akt och titta fundera över hur dina premiepensionspengar mår. De pengarna har du ju full kontroll över så det kan löna sig att vara lite aktiv. Fundera över vilken risknivå du vill ha. Tycker du att det är svårt att veta vilken risknivå som tilltalar dig så kan jag varmt rekommendera Lotsen som finns på www.ppm.nu.

Ha ett tydligt mål för ditt sparande

Jag läste Jonas Lindmarkers krönika på Morningstar där han ger tips till fondsparare. Hans första tips lyder ”Prioritera sparandet och ta ett mål i taget”. Ett mycket klokt tips som jag tror att många skulle må bra av att ta till sig. Framför allt det här med att över huvud taget ha ett mål med sparandet.

När det handlar om sparande till pension så upplever många att det handlar om krav, inte om lust. Och det tror jag kan bero på att man inte riktigt funderat över varför man pensionssparar. Många sparare som jag har träffat säger sig ha ett pensionssparande för att någon har sagt till dem att de måste ha det. De har egentligen inte reflekterat över vad sparpengarna ska räcka till.

Det finns ju en del beskrivningar av hur ekonomiskt eländigt det kommer att bli på ålderns höst, men det är ju inte säkert att det gäller dig. Att bara fokusera på vad du missar som pensionär i form av minskade intäkter och därmed förlorade möjligheter, ger ju knappast någon lyckokänsla i magen. Vänd i stället tanken till att fundera över vad du vill göra som pensionär, och vilken ekonomi du behöver för att uppnå det.

Då har du helt plötsligt ett mål att sträva mot, och när du vet målet så ökar sannolikheten för att du kommer att nå dit. Med ett uppsatt mål tror jag också att sparandet kan bli mera lustfyllt och mindre förknippat med tvång.

Anna Allerstrand

Bloggarna blir allt viktigare

Jag såg på Aktuellt igår kväll att bloggandet i Sverige har ökat dramatiskt. De bloggar som går bäst är de som handlar om mode. Ofta är det unga kvinnor/tjejer som skriver om kläder och smink. Det har visat sig att det som de säger i sina bloggar har otroligt stor betydelse när läsarna ska ut och handla kläder eller andra produkter. Vissa kläder som bloggarna skrivit positiva omdömen om har sedan tagit slut i affärerna.

Tänk om pensionsbloggen skulle ha samma genomslagskraft. Tänk om det helt plötsligt skulle synas i PPMs statistik att fler kollar sina fonder och gör fondbyten efter att vi på bloggen har skrivit om det. Eller att valcentralerna blir nedringda av kunder som vill veta var de har sin tjänstepension placerad. Eller att valdeltagandet för nytillkomna premiepensionsväljare blir rekordhöga 80 procent efter att pensionsbloggen uppmanat till aktivitet bland ungdomarna.

Nu kanske inte pensionsfrågan är lika het som modefrågan så sannolikheten kanske inte är så stor att det blir så. Men önskedrömma måste jag ju kunna göra i alla fall.

Anna Allerstrand

Flytträtten stoppad

Det är olyckligt att regeringens stopp av flytträtten även berör försäkringar som har flytträtt inskrivet i avtalet. Om spararna inte kan känna säkerhet i att ingångna avtal gäller finns risken att tilltron till pensionssystemet som helhet i slutändan minskar.

Jag kan ändå förstå skälet till att regeringen införde flyttstoppet med omedelbar verkan. Utan stopplagen hade risken funnits att kreativa skatteplanerare lekt vilda västern med pensionspengarna. Det är bra att regelverket ses över och anpassas till övriga Europa

Stopplagen för flytt av pensionsförsäkringar gäller för försäkringar tecknade före 2 februari.
Det innebär att pensionspengar placerade i en försäkring tecknade före det datumet inte får flyttas till en annan försäkring.

Anledningen till denna något drastiska åtgärd är en dom i EG-domstolen som innebär att även pensionssparande utomlands blir avdragsgillt. För att förhindra att gamla försäkringar flyttas utomlands, bortom skattemyndighetens kontroll, stoppar man alltså möjligheten till flytt.

Fortfarande är det rätt få som flyttar sitt pensionskapital mellan olika förvaltare, men det börjar bli fler och fler. Enligt ett pressmeddelande från Fora var det till exempel 4 975 personer som flyttade sin Avtalspension SAF-LO under 2006, att jämföras med 1 280 personer under 2005.

Anna Allerstrand

Nytt pensionsavtal på gång för privatanställda arbetare

Efter att ha diskuterat frågan om Avtalspension SAF-LO under en tid, verkar det nu som om Svenskt Näringsliv och LO är nära en överenskommelse.

Det nya avtalet för privatanställda arbetare, som alltså kan komma att träda i kraft 2008, liknar mycket det nya ITP-avtalet. Det innebär bland annat att den delen av pensionen som den enskilde ska placera själv ökar från 3,5 procent av lönen till 4,5 procent. Tjänar man över cirka 28 700 kronor i månaden avsätts ytterligare 30 procent av överstigande belopp.

För den som är ung och har långt tid kvar i arbetslivet har dessa förändringar stor betydelse.
Att premien höjs med en procentenhet från 3,5 procent till 4,5 procent kan ju låta lite. Men den procentenheten kan på 30 års sikt öka pensionen med flera tusenlappar per månad.

Det gäller att alltid ha i minnet att dagens avsatta pensionspengar är uppskjuten lön som du ska leva av när du slutar arbeta. Det är ditt eget ansvar att se till så att pengarna placeras på ett sätt som passar dig.

Anna Allerstrand

Tjänstepensionens betydelse för den framtida pensionen

Försäkringsbolaget Alecta har visat i rapporten ”Den pensionslösa generationen” att många som är födda på 70-talet saknar den viktiga mellandelen av pensionspyramiden, tjänstepensionen. Jag håller med författarna om vikten av att ha en tjänstepension, men jag tycker inte att man ska peka ut människor som förlorare redan från början.

Jag förstår att det finns ett PR-värde i att skrämmas, det ger bra rubriker. Men jag håller med journalisten Björn Sunesson i Svenska Dagbladet som säger att dagens unga är kloka individer som är vana vid att ta eget ansvar och som inte räds att fatta beslut om den egna pensionen.

Ett sätt att minska risken att hamna ibland ”pensionsförlorarna” redan innan du fyllt 40 år, är självklart att ha en bra lön, en bra tjänstepension och ett rejält privat sparande. Ett annat - och kanske ibland något lättare sätt - är att skaffa dig kunskap. Kunskap om hur systemet fungerar, kunskap om hur din egen situation ser ut och kunskap om vilka valmöjligheter du har.

Dessutom bör du redan idag fundera över vad du vill göra när du slutar förvärvsarbeta. Har du planer på att bli en globetrotter eller vill du ligga i hängmattan? Hur mycket pengar tror du att du behöver när du blir pensionär?

Anna Allerstrand

Dra mig baklänges

Du tror väl inte att pensionslösningar är ett modernt påfund som tillkommit på senare tid? Den första pensionskassan i vårt land startades redan på Drottning Kristinas tid då Flottans pensionskassa inrättades år 1642.

Sjöofficerare, båtsmän, timmermän och bösseskyttar kom då överens om att avstå ”en fyrk å hvarje daler” av sin lön till en gemensam pensionskassa. En fyrk var ett mynt av silver eller koppar värt cirka ¼ öre. Drottning Kristina hade också planer på att öppna ett ”hospital” för uppehälle och försörjning av ”förlamade och eljest till tjänst odugliga medlemmar av sjöfolket”.  Dessa planer skrinlades till slut men pengar som avsatts för ändamålet tillsammans med denna ”fyrk å hvarje daler” lade grunden till att några procent av lönen sattes av i pension för de anställda. En spännande start på något som engagerar oss starkt även idag.

Du kan läsa mer om hur vårt pensionssystem växt fram genom åren i den fantastiska boken ”En fyrk per daler” som Statens Pensionsverk givit ut. Boken finns till försäljning hos SPV.

Historieintresserade kan också hitta information om Flottans Pensionskassa i Nordisk Familjebok, eller i Krigsarkivet.

Annelie Götbring