Nu kan du välja bland nio fonder

I måndags startade AMF Pension sin nionde fond. Det är en aktiefond som placerar i Nordamerika. Jag kan tänka mig att det finns en och annan sparare som undrar om vi överhuvudtaget funderat över tajmingen. Att starta en fond som placerar till största delen i USA när ekonomin där vacklar kan ju tyckas lite korkat, eller?

Vad säger du Jessica Benninge på AMF Pension Fondförvaltning, är det inte lite dålig tajming?

- Jag håller med om att börsen varit osäker under sommaren och att det har varit stora rörelser i marknaden, säger Jessica Benninge.

- Oron över kreditriskerna i det amerikanska bolånesystemet har också gjort sitt till. Men vi tänker långsiktigare än ett halvår framåt (eller bakåt). Vi startar Aktiefond – Nordamerika för sparande på lång sikt, där vi nu kan erbjuda våra kunder att täcka in ännu en marknad. Med en sådan långsiktig placeringshorisont kommer det att vara många tillfällen där det går både upp och ner.

- Så som svar på din fråga om det är korkat, så svarar jag nej. Det finns naturligtvis risker i Aktiefond - Nordamerika precis som i alla andra aktiefonder. Men vi ser till fördelarna, som att den amerikanska ekonomin förväntas växa snabbast av de mogna ekonomierna och att USA är ett stabilt land. Det är dessutom den billigast aktivt förvaltade Nordamerikafonden som går att hitta på marknaden,
säger Jessica Benninge.

Anna Allerstrand

En av fyra svenskar har svårt att läsa

Jag har precis kommit tillbaka från Centrum för Lättläst. Jag var där på ett seminarium och fick bland annat tips hur jag ska skriva så att alla läsare förstår.

Jag fick reda på att en av fyra vuxna i Sverige har svårt att läsa och förstå en text som inte är skriven på ett enkelt sätt.

Jag som skriver om ett ämne som inte direkt bidrar till några hurrarop, vill vara extra noggrann. Min målgrupp är alla som någon gång i framtiden ska gå i pension och det ställer höga krav på mig som skriver.

Jag vill att du hör av dig direkt om du tycker att jag skriver obegripligt, eller använder onödigt långa och krångliga ord.

Anna Allerstrand

På uppladdning inför VM i Japan

Det råder ett upphöjt lugn och tystnad i hotellfoajén när jag kommer in. I möteslokalen sitter alla mina åhörare klädda i mörkblå morgonrockar mönstrade med vita japanska tecken. På fötterna är det blå frottétofflor som gäller och jag känner mig ytterligt udda i jeans och stickad AMF-tröja. Det är lördag morgon och jag befinner mig på yasuragi på Hasseludden tillsammans med yrkeslandslaget. Laget som består av 32 ungdomar är mitt i förberedelserna inför deras Japanresa till yrkes-VM i november. Genom talang och hårt arbete har de redan visat att de tillhör landets främsta inom sitt yrke. Ett bra yrkesliv hänger ihop med en bra pension. Därför är vi stolt huvudsponsor till Yrkeslandslaget.

I dag kommer de bland annat att få tips om stresshantering och hur man hanterar pressen. Då menar jag inte bara från journalister utan också pressen från 10 000 åskådare som står runt omkring och hejar för fullt på sin kandidat. 3 452 deltagare från 63 länder kommer för att tävla om medaljerna och Shitzuoka är ganska långt ifrån hemmaplan.

Läs mer om laget och tävlingen här
www.skillssweden.se
www.worldskills.org

Annelie Götbring

Unga vill gärna jobba efter 65

Enligt en undersökning som AMF pension låtit göra vill unga ha ett långt yrkesliv. Nästan sju av tio i åldern 21-30 kunde tänka sig att jobba efter 65. Skälet till att de tillfrågade ville jobba länge var inte ekonomiskt som man lätt skulle kunna tro. Anledningen var istället att man tyckte jobbet var kul.

Jag fick ett telefonsamtal från en man som hade läst om undersökningen. Han undrade om det verkligen var relevant att ställa en fråga om hur länge man ville jobba till sådana unga människor. Han tyckte att de skulle slippa fundera över pension över huvud taget.

Det finns många synpunkter på hur pensionssystemet är utformat men faktum kvarstår. Vi förväntas ta ansvar för vår egen pension oavsett om vi gillar det eller inte. Många börjar tjäna in till sin egen pension redan i 20-års åldern. Och ju förr man engagerar sig och ju längre yrkesliv man kan tänka sig, desto bättre.

Anna Allerstrand

Studentlivet, framtiden och pensionen

Som student är det vanligt att man vänder på slantarna. Jag minns själv hur man utbytte spartips med kursare om hur man fick studentrabatt på fika, resor, träningskort och annat. På internet sökte jag efter den billigaste kurslitteraturen. Ibland kunde man unna sig en varmkorvsmeny på Statoil med "extra allt" istället för den billigare motsvarigheten från Willys som man fick preparera själv. Ekonomin var i fokus på ett påträngande vis. Visst funderade man över framtiden efter studierna. Men då tänkte jag på främst på arbete och boende och aldrig på pensionen.

Som student, med studiebidrag från CSN, får man pensionsrätter i det allmänna pensionssystemet. Det är studiebidraget (men inte studielånet) som är pensionsgrundande med 138%. Studenter som inte har studiemedel från CSN blir således utan pensionsrätt för sina studier. Den pensionsrätt som betalas in är liten om man jämför med hur mycket man får som yrkesverksam. Men om du arbetar vid sidan om studierna och har en årsinkomst som överstiger 17 047 kr (2007) tjänar du in till pensionen från första kronan. Så när du ändå är ute och surfar efter en billig begagnad cykel kan du lika gärna besöka PPM och kolla om du bör göra något fondbyte för att påverka din pension.

PS. För att få studiemedlet att räcka längre kan studentkåren i Jönköping, Södertörn och Växjö ge flera fiffiga tips. DS.

Dan Adolphson

Islänningar jobbar länge

Den genomsnittlige islänningen arbetar upp till 68 års ålder. Det visar en rapport (pdf) från Försäkringskassan.  På andra plats i Norden kommer svenskar och norrmän som jobbar till 63 års ålder.

Det numera nedlagda Pensionsforum publicerade en skrift för några år sedan, med rubriken ”Privata och offentliga pensionsreformer i Norden- slut på folkpensionsmodellen (pdf).  Där skriver forskaren Stefan Òlafsson om det isländska pensionssystemet.

När skriften trycktes 2001 var pensionsåldern på Island 67 år. En hög pensionsålder kan vara en orsak till att islänningarna gärna jobbar lite längre upp i åldern. En annan anledning kan ju vara det faktum att den allmänna pensionen på Island är låg.  Och den har alltid varit låg i internationella jämförelser. Islänningarna är helt enkelt vana vid att jobba länge och att spara själva till sin pension.

Så har det ju inte sett ut i Sverige. Under många år med folkpension och ATP behövde vi ju inte bry oss. Det var staten som gav oss ekonomisk trygghet på äldre dagar och individen hade små eller inga möjligheter att påverka utfallet.

De senaste årens stora omställning på pensionsområdet ställer allt högre krav på oss som individer. Vi förväntas jobba längre och ta ett större eget ansvar för vår pension än tidigare.

Men när vi gjorde en undersökning för några år sedan, där vi undrade om man kunde tänka sig att jobba längre än till 65 blev svaret negativt.  Närmare 7 av 10 av de tillfrågade personerna i Sverige mellan 41-55 år svarade nej på den frågan.

Det är bara att inse att vi måste närma oss den isländska inställningen till att arbeta länge. Och vara beredda på ett yrkesliv även efter 65, om arbetsgivarna tillåter vill säga.

Anna Allerstrand

Att vara inbillningsfrisk

Jag har precis kommit tillbaka till jobbet efter ett par dagar hemma med feber, nedbäddad. För ett par år sedan var det inte alls självklart för mig att stanna hemma från jobbet när jag var sjuk. Min taktik var istället att stoppa i mig två Alvedon, bunkra upp med nässpray på skrivbordet och agera inbillningsfrisk.

Vändpunkten kom när jag hörde Lena Nevander-Friström tala på ett seminarium om att få balans i livet.

Hon var fantastisk och jag fick mig en riktig tankeställare om att vara smärtdum och vägra lyssna på vad kroppen säger. I juli var hon sommarpratare på P1. Och vad har det här med pensioner att göra? Tja, det gäller ju att få ut den…

Må gott!

Annelie Götbring

Vd har ordet

För dig som har en traditionell försäkring hos AMF Pensions sänktes återbäringsräntan från och med 1 september. Det innebär att dina pengar nu växer med 7 procents ränta istället för 13 procent som var innan sänkningen.

Den traditionella försäkringen innehåller aktier och obligationer och båda dessa marknader har gått kräftgång den senaste tiden.

Jag fick en hälsning från kundtjänst som bad mig skriva om sänkningen eftersom de får en hel del frågor om den. Många undrar varför sänkningen blev så stor, återbäringsräntan halverades ju nästan.

Jag vidarebefordrade frågan till AMF Pensions vd, Christer Elmehagen. Christer är den som ytterst bestämmer om återbäringsräntan. Han gav mig och dig följande svar:

- Som sparare hos AMF Pension har du haft en mycket bra avkastning på dina pengar under lång tid. Vi har kunnat ge dig den bästa återbäringsräntan av alla under de senaste tio åren. Och trots att utvecklingen på börsen inte har varit den bästa har vi kunnat ge våra sparare ca 10 procent i ränta under första halvåret.

- Att vi nu sänker återbäringsräntan ligger helt och hållet i linje med vad vi har sagt att vi ska göra. Våra regler säger att vi ska agera i samklang med marknaderna. När börserna världen över går ner under en längre tid sänker vi återbäringsräntan för att hela tiden vara anpassade till vad sparpengarna faktiskt är värda. Det säkerställer att vi även i fortsättningen kan ge våra sparare en bra återbäring.

- I tider när spararnas pengar ökar mycket i värde höjer vi återbäringsräntan. Eller som vi gjorde i våras när vi delade ut närmare 8 miljarder kronor till våra kunder.

- Det råder fortfarande oro på världens aktie- och räntemarknader. Ingen vet riktigt om nedgången är tillfällig eller om vi är inne i en längre tids nedgång. Genom den här till synes drastiska sänkningen av återbäringsräntan, är vi väl förberedda om det fortsätter att vara skakigt på börsen. Om det istället, vilket jag hoppas, visar sig att oron är tillfällig har vi gott om utrymme att snabbt kunna höja återbäringsräntan igen.

Anna Allerstrand

Tjänstepension under föräldraledighet? Din ålder kan avgöra.

I förra veckan höll jag ett informationsmöte på ett klädföretag i Borås. Första gången jag var i knalleland, kul! Det var många tjejer på mötet, och efter mötet fick jag en fråga om det här med föräldraledighet om man tillhör den gamla respektive nya ITP-planen. ITP är den tjänstepension som privatanställda tjänstemän har.

Det fungerar så här: om man är född 1979 eller senare så tillhör man den nya ITP-planen som ofta kallas ITP avdelning 1. Vi tar till exempel Mia som tillhör den nya ITP-planen. Hon kommer att få tjänstepension under sin föräldraledighet i max 13 månader. Enligt det avtalet inträder en premiebefrielseförsäkring för arbetsgivaren som gör att Mia kan få tjänstepension under sin föräldraledighet.

Vid skrivbordet bredvid Mia jobbar en tjej som heter Pia, hon är född 1978. När hon är föräldraledig så behöver arbetsgivaren inte betala in någon tjänstepension för henne. Det är valbart för företaget hur man gör. Enligt ITP-planen avdelning 2 finns ingen premiebefrielseförsäkring som täcker arbetsgivarens kostnader. Svenskt Näringsliv och PTK (som har förhandlat fram ITP-avtalet) rekommenderar att arbetsgivare betalar in tjänstepensionspremier under 11 månader, men det är inte ett tvingande avtal. Företaget kan själv välja att betala in premier eller att låta bli. Det är ditt födelseår som styr om du hör till ITP-planens avdelning 1 eller 2. Här kan du läsa mer om hur det fungerar.

Det här kan kanske leda till lite knepiga situationer på arbetsplatser som har anställda i blandade åldrar. Låt oss dock hoppas att företag är måna om att attrahera personal med hjälp av bra förmåner. Och att man inte säger ja till den ena personen och nej till den andra…

Annelie Götbring