Flytträtt för de tre delarna av pensionen

Jag får många frågor om flytt av pensionspengar. Vad är det för pension som kan flyttas? Är det krångligt och dyrt? Vad bör jag tänka på? m.m. Om man är missnöjd med sin pensionsförvaltare kan man, i de flesta fall, flytta de gamla pensionspengarna till en ny förvaltare. Din pension består av tre delar med sinsemellan olika regler för flytträtt.

För den allmänna pensionen har du flytträtt för den del som kallas premiepension. Att byta fonder för sin premiepension är avgiftsfritt och bytet genomförs på några dagar. Det är Premiepensionsmyndigheten (PPM) som sköter alla fondbyten mellan olika förvaltare.

Flytträtten för din tjänstepension (eller avtalspension som det också kallas) är beroende på vilket avtal du tillhör. Privatanställda arbetare, Avtalspension SAF-LO, får flytträtt för tjänstepensionen under 2009. Privatanställda tjänstemän, ITP-planen, får flytträtt för ITPK i oktober 2008. För Kommun och landstingsanställda, KAP-KL, samt statligt anställda, PA03, är flytträtten inte reglerad i avtal. Däremot kan man alltid välja en ny förvaltare för kommande inbetalningar (men de redan inbetalade pensionspengarna står då kvar hos den tidigare förvaltaren).

Från den 1 maj 2008 kan du flytta ditt privata pensionssparande. I vissa fall kan ditt försäkringsbolag ha villkor som förbjuder flytt av gamla försäkringar. Läs vad som är viktigt för din flytt och Annas fyra skäl till att flytta dina pensionspengar.

Det är det alltså enklast att flytta premiepension. När det gäller tjänstepensionen och det privata pensionssparandet är flytten mer omständligt och kräver dessutom att du är insatt i vad det innebär. Försäkringsbolagen och bankerna har nämligen olika villkor och flyttavgifter. Flytt av pensionspengar ska naturligtvis innebära att fördelarna med att flytta överväger nackdelarna. Ta därför reda på vilka för- och nackdelar som just du har vid en flytt. Då är förutsättningarna goda att du blir nöjd med ditt beslut.

Dan Adolphson

Pensionen ska behandlas med glädje

De allra flesta ser fram emot att gå i pension. Det märker jag när jag pratar med vänner och bekanta. Men det är inte bara i min bekantskapskrets som pensionen lockar. I en undersökning som AMF pension har genomfört säger 4 av 10 privatanställda arbetare att de ser fram emot att bli pensionärer. De allra flesta ser fram mot själva ledigheten men många ser också umgänget med nära och kära som lockande.

Men när det kommer till att prata pension i form av pengar, eget engagemang och egna val då förbyts ofta leendet till en lite mindre glädjefull grimas. Det kan till och med vara så att många suckar och pustar lite uppgivet så fort det orange kuvertet kommer på tal, eller när frågan om valet av förvaltare diskuteras. Och även om de allra flesta är medvetna om att dessa saker har stor betydelse för framtiden, väljer många att blunda och hoppas på det bästa.

Men tänk om det gick att få ihop dessa båda – tankarna kring tillvaron efter pensionen och tankarna på pengarna som ska finansiera den tillvaron.

Även om jag förstår att det är långt dit, så skulle jag bli glad om samma breda leende spreds i ditt ansikte när jag säger ”pensionssystem” som när jag säger ”gå i pension”. Jag skulle bli jätteglad - för din skull!

Anna Allerstrand

 

På väg till södra halvklotet

Under sex veckor i början av året gick TV-serien ”De utvalda” i TV3 som handlade om Yrkeslandslaget. I samband med TV-sändningarna arrangerade vi en tävling där man kunde vinna en hel dags arbete av frisören, hudterapeuten, trädgårdsanläggarna eller målaren. Emil som målaren heter har nu avslutat sitt uppdrag hemma hos en barnfamilj i Dalarna och jag måste få visa resultatet för det är så läckert!

Efter sommaren ska Emil bege sig till Australien för att arbeta på ett måleriföretag. Detta genom kontakterna han fått genom sitt deltagande i Yrkes-VM i Japan. Han har enats med sin arbetsgivare Stös Måleri om ett halvår till att börja med, så får vi väl se vad det blir till sen. Vi önskar Emil lycklig resa och fortsatta yrkesframgångar ”down under”.

Annelie Götbring

Sprid dina pensionspengar

Det har varit en bister börsvår och sommar så här långt. I Dagens Nyheter härom dagen var rubriken ”Tungt fall för ppm-fonderna”.

Det är snittet av alla premiepensionsfonder som gått ner 16 procent första halvåret 2008. Och allra sämst har det gått för dem som placerat sina pensionspengar i fonder med mycket hög risk.

Om du som sparare inte gillar att se värdet på dina pengar svänga kraftigt bör du välja placeringar med lägre risk. Det är den gamla sanningen som åter kommer till heders – sprid dina risker så kan du undvika att falla ner i de värsta dalarna.

Om du inte är väldigt aktiv och tycker att det är spännande och kul med att hänga med i svängarna går finns det faktiskt alternativ. Du kan ta hjälp av Lotsen på PPM:s hemsida. Lotsen hjälper dig att hitta den risknivå som passar dig.

Det är bara du som vet vilken risk du vill ta och hur engagerad du tänker vara i ditt sparande. Men tänk på att viljan att vara engagerad inte är samma sak som att faktiskt vara det. Så var riktigt ärlig mot dig själv när du tänker på dina pensionspengar, det är din framtid det handlar om.

Anna Allerstrand

Överinformation i pensionsdjungeln

Många menar att när man äntligen har lärt sig hur pensionsdjungeln är uppbyggd så ändras förutsättningarna. Typiskt. Det är lika meningslöst som att läsa lagboken Sveriges rikes lag från pärm till pärm. När man väl har lärt sig vad som gäller så har det kommit nya lagar. Man måste ständigt hålla sig uppdaterad för att hänga med. Men det finns faktiskt en gyllene medelväg mellan att vara nollställd och att vara överinformerad för alla tre delar av pensionen.

Huvuddelen av din pension består av allmän pension (orangea kuvertet). Våra riksdagspolitiker kan, om de vill, ändra förutsättningarna för den allmänna pensionen. Men den allmänna pensionen vilar på en bred överenskommelse mellan socialdemokraterna och de borgerliga partierna från sent 1990-tal. Politiska förslag som handlar om att göra omfattande ändringar i det statliga pensionssystemet saknar stöd. Det är bra att det finns ett långsiktigt perspektiv till något som är just väldigt långsiktigt.

En annan viktig del av din pension är tjänstepensionen (även kallad avtalspensionen). Tjänstepensionen bygger för det mesta på avtal mellan arbetsgivare och fackförbund. Dessa avtal omförhandlas ibland med vissa villkorsändringar. Det finns ingen anledning att lusläsa dessa avtal men det är bra om du känner till ungefär hur mycket pengar din arbetsgivare avsätter till din tjänstepension idag och hur du kan påverka din tjänstepension (val av förvaltare, återbetalningsskydd m.m.).

För privat pensionssparande lanseras regelbundet nya produkter från försäkringsbolagen och bankerna. Nyheterna i dessa privata pensionssparanden kan vara svåra att uppfatta och jämföra med redan befintliga alternativ. Det är också bra att känna till att våra politiker ändrar maxbeloppen för avdragsrätten emellanåt. Om du är missnöjd med ditt nuvarande försäkringsbolag kan du i de flesta fall flytta din privata pensionsförsäkring till ett nytt försäkringsbolag (som förhoppningsvis har lägre avgifter och högre avkastning).

De flesta av oss behöver faktiskt inte kunna pensionssystemet (eller Sverige rikes lag) i detalj. Att förstå a-l-l-t om pensionen är inget självändamål. Däremot är det bra om man är bekant med de tre delarna av pensionen och hänger med när det blir stora ändringar i regelverket. Lär dig vilken del av pensionen du kan påverka och vilken del du inte kan påverka. Finn svar på hur mycket pensionspengar som avsätts varje år för just dig. Strunta i alla tjänstepensionsavtal och privata pensionssparanden som du inte omfattas av. Pensionssystemet är svårt men du kan göra det enkelt för dig.

Dan Adolphson

Unga hantverkare laddar upp

I helgen var det dags för den första lagträffen för de svenska ungdomar som ska tävla i Euroskills i höst. 23 förväntansfulla ungdomar får åka till Rotterdam i mitten av september och där försvara den blågula hedern i ett antal hantverksyrken. Skillnaden på Euroskills och Yrkes-VM är att på europeisk nivå tävlar man mer i lag, och publiken kommer att få ge aktiv feedback under tävlingens gång, till exempel: flytta fönstret på det ni byggt.

Lagträffen var det första och enda mötet mellan de tävlande innan avresan sker. De fick en inblick i hur det är tävla i internationella sammanhang från tidigare tävlande. Laget fick också känna på hur det är att få en filmkamera och en mikrofon framför
sig, mediaträningspassset kände många var välbehövligt. Det ska bli spännande att följa hur det går för laget i Rotterdam. Hoppas de får nytta av sin mediaträning! Mer info om Euroskills hittar du på www.euroskills.info

Annelie Götbring, text
Patrik Cederman, foto