Finanskris – så här påverkas din återbäring

Nu börjar delårsrapporterna från pensionsbolagen publiceras och det är inga roliga siffror som redovisas precis. De rapporter som kommit hittills har visat på minusresultat vilket troligen påverkar/kommer att påverka spararna som har traditionella försäkringar.

Men det som bland annat skiljer traditionell försäkring från fondförsäkring är svängningarna i avkastning.

Fonder är direkt beroende av hur den marknad där fonden placerar i utvecklas. Du kan varje dag följa hur värdet på dina fondandelar varierar, uppåt och neråt.

En traditionell försäkring med återbäringsränta fungerar annorlunda – avkastningen är också beroende av utvecklingen på världens börser men svänger som regel inte lika snabbt som i fonder.

Eftersom pensionssparande är långsiktigt är tanken med en traditionell försäkring med återbäringsränta att, över tid, jämna ut effekterna av svängningar på marknaderna.

I goda tider delas därför inte hela avkastningen ut till spararna utan en del sparas som en buffert för kommande sämre tider. För efter goda tider kommer alltid sämre tider – det vet alla som har varit med ett tag.

Och nu är det sämre tider och livbolagen måste börja använda sina buffertar. Det innebär att spararnas återbäring påverkas negativt.

Det finns två sätt som återbäringen kan minska i en traditionell försäkring. Antingen genom att pensionsbolaget ger spararna en låg återbäringsränta eller också att bolaget tar tillbaka utdelad återbäring via så kallade engångsåtertag. Ett återtag påverkar inte den delen av din pension som är garanterad.

De flesta pensionsbolag har sänkt sina återbäringsräntor men hittills har inget engångsåtertag skett men fortsätter nedgången kanske det blir oundvikligt.

Anna Allerstrand

Premiesparfonden är bäst?

En vanlig uppfattning, som jag får höra ofta, är att Premiesparfonden (som förvaltas av Sjunde AP-fonden) är den PPM-fond som har haft den bästa utvecklingen. Men det är inte sant. Faktum är att Premiesparfonden har haft en kursutveckling som genomsnittet bland globala aktiefonder (jämförbara fonder med samma inriktning). Sedan årsskiftet är det räntefonder som har gett den högsta avkastningen. Om man går tillbaka till starten för premiepensionen är det Rysslandsfonderna har gett den högsta avkastningen även om de har backat kraftigt i år.

Jag menar att man måste blir kvitt tanken på att välja fonder som man tror kommer få den allra högsta avkastningen. Idag finns det närmare 800 PPM-fonder varpå det är svårt att optimera sina val. I efterhand kan man alltid finna någon fond som utvecklas bättre eller sämre än just den man har valt. Den främsta fördelen med Premiesparfonden är istället att den har en låg förvaltningsavgift.

Med andra ord: Välj PPM-fonder med låga avgifter som har en inriktning (risk) som du känner dig bekväm med. Det finns ingen PPM-fond som är bäst för alla men säkert finns det någon som är bäst för dig.

Dan Adolphson

Pensionsträff i Göteborg

Nu är jag nyss hemkommen från Göteborg där jag träffade över femhundra privatanställda tjänstemän. Jag är ju ute på turné nu tillsammans med Fredrik Nordström, vd på AMF:s fondbolag, och Göteborg var första stoppet.

Syftet med turnén är att prata pension i största allmänhet men lyfta den historiska flytträtten för ITPK i synnerhet.

Det var två fantastiska kvällar med glad stämning och många frågor. En hel del av besökarna, inte bara de förresten, även Harald Treutiger som var kvällens presentatör ville veta varför man inte bara kan slå ihop alla småskvättar av tjänstepension och flytta till en befintlig försäkring.

Jag håller med om att det vore det absolut enklaste om det var möjligt. Men tyvärr så sätter den nuvarande lagstiftningen stopp för det. Men det är möjligt att det så småningom ändras vartefter spararna använder sin rätt att flytta pensionspengarna.

På måndag bär det av till Malmö – vi får väl se vilka frågor som dyker upp där!

Ha en trevlig helg

Anna Allerstrand

Vi är världsbäst

Svensken är ju som bekant världsbäst på fondsparande och för det mesta är det bra att vara bäst på något. Men när den finansiella krisen fortsätter och den sprider sig till alla hörn av världen inom alla områden, kan man som sparare känna en viss oro över de pengar som är placerade i fonder.

Trots all rapportering om vad händer och vad som skulle kunna hända om det värsta inträffar, finns det en oro för att alla sparpengar kan försvinna.

Men det kan vara bra att känna till att fondsparande fungerar såhär:

• En fond som är registrerad i Europa kan inte gå i konkurs och påverkas inte om fondbolaget skulle få ekonomiska problem. De pengar som finns i fonderna tillhör spararna och ägs inte av fondbolaget.
• Som sparare i en fond äger du dina fondandelar själv. Som en ytterligare säkerhet för dig som sparare hanteras fondandelarna av en utomstående part, ett så kallat förvaringsinstitut. Förvaringsinstitutet står inte som ägare till fondandelarna och kan alltså inte blanda ihop sina egna tillgångar med fondbolagets.
• Om ett bolag som fonden placerar pengar i går i konkurs så påverkas så klart värdet på fondandelarna negativt. Men en fondandel kan alltid minska eller öka i värde beroende på hur aktiekurserna på företagen som ingår i fonden utvecklas.

Du som fondsparare behöver inte vara orolig för att dina pengar ska försvinna helt och hållet. Däremot bör du fundera över vilken risknivå du har i ditt sparande. Har du haft och har fortfarande en hög risknivå måste du vara medveten om att pengarna både kan öka kraftigt men också minska kraftigt i värde.

Anna Allerstrand

Mer komplicerat än så

Härom veckan var jag på SPV:s Pensionsdag. Det talades en hel del om det svåra pensionsspråket och att allting måste förenklas för att människor ska förstå.

Jag håller absolut med om att språket kan förenklas och att det inte finns någon anledning att krångla till saker och ting. Men jag är faktiskt tveksam till att ett förenklat språk i större utsträckning skulle göra att alla människor frivilligt och med engagemang skulle slita upp sina pensionskuvert. Att det till största delen är språket är boven i dramat.

Jag kanske är provokativ nu men jag tror att majoriteten av svenska folket kan förstå det orange kuvertet till exempel. Det orange kuvertet används ju ofta litet hånfullt som ett bevis för hur svårt och krångligt allting som rör pension är.

Men när jag säger att de flesta vuxna kan förstå det orange kuvertet menar jag inte att man ska förstå precis allting som står, vartenda ord. Lika lite som man måste förstå exakt vartenda ord i en bok för att kunna säga om den var bra eller dålig. Det går att förstå ett sammanhang om man anstränger sig, och ibland kanske man måste anstränga sig extra mycket.

Jag tror att vi som jobbar med pensioner kan jobba ihjäl oss med att förenkla språket och vara tydliga - om ingen ändå vill/orkar öppna kuverten och försöka förstå spelar det ingen roll vad hur vi säger saker och ting.

Den riktigt stora utmaningen för oss som jobbar med pensioner är enligt min mening att få människor att vilja/orka öppna pensionskuverten. Att man ska tycka att det är lika självklart som öppna lönekuvertet när det kommer.

Om man verkligen vill att människor ska engagera sig är det viktigaste att uppmuntra och visa på möjligheterna istället för att enbart fokusera på farorna.

Anna Allerstrand

   

Ibland är tajmingen inte den bästa

Nu, när det äntligen är möjligt att flytta sin tjänstepension ITPK, är det värsta finanskrisen på många år.

Man skulle ju kunna tro att oron över världsekonomin leder till passivitet när det gäller just flyttfrågan, men faktum är att intresset är stort. Det märker AMF:s kundservice som får många frågor från sparare som säger sig ha inväntat flyttmöjligheten länge. Men även valcentralen Collectum noterar att intresset för flytt är stort.

Enligt Collectum så var det efter två dagar cirka 2 500 personer som varit inne på hemsidan och anmält flytt. Som bekant så går ju flytten att genomföra på två sätt – antingen direkt via e-legitimation eller också via blankett.

Enligt uppgift så ledde blanketterna stort i början men e-legitimationen knappar in efter några dagars tekniskt strulande.

Jag tycker att det är sunt att sparare som är missnöjda överväger att flytta sina pengar till ett alternativ man bättre tror på.

Anna Allerstrand

Pension fanns redan på 1600-talet

Nu när vi ser fram emot en historisk händelse i form av flytträtten för ITPK kan det vara läge att kolla lite annan pensionshistorik. För det här med pension är ingen ny modern företeelse precis.

Redan 1642 inrättades Flottans Pensionskassa, som var den första i Sverige.  Även inom andra delar av samhället fanns ett slags pensionssystem. Till exempel statstjänstemän och präster kunde med full betalning, ha kvar sina tjänster livet ut.

Under 1800-talet växte det sedan fram flera pensionskassor och i början av 1900-talet kom den första allmänna pensionen. Pensionsåldern på den tiden var 67 år och eftersom det var hårda tider, medellivslängden var inte ens 60 år, innebar det att många i praktiken inte var pensionärer särskilt länge. Inte som idag när vi, i alla fall kvinnor, förväntas leva igenomsnitt uppåt 20 år efter pensioneringen.

År 1917 startades Sveriges Privatanställdas Pensionskassa, SPP, för att ta hand de privatanställda tjänstemännens pensioner. Från början rörde det sig om ålders- och änkepension.

Under 30-talet kom det som vi kallar folkpension och 1960 kompletterades den med ATP (allmän tilläggspension). Efter häftiga politiska diskussioner och en folkomröstning klubbades  förslaget igenom som innebar att den som arbetade fick extra pension i form av ATP.

I samma veva såg den första ITP-planen dagens ljus och det var SPP som fick uppdraget att förvalta den. Först 1973 fick de privatanställda arbetarna en motsvarande pensionsrätt genom STP (Särskild TilläggsPension). Då bildade Svenskt Näringsliv, eller SAF som det då hette, och LO pensionsbolaget AMF Pension som fick förtroendet att förvalta pensionerna.

I mitten på 70-talet kompletterades tjänstemännens pension med ITPK, som utgjorde en procentsats av lönen

Även om de första privatanställda arbetarna fick vänta på sin tjänstepension var de först ut med att få bestämma över den själv. Och under 1998 genomfördes så det första stora tjänstepensionsvalet som omfattade nästan en miljon människor med Avtalspension SAF-LO.

Avtalspension SAF-LO var det första i raden av omskrivna pensionsavtal och förra året trädde ett nytt ITP-avtalet i kraft. Och det är i samklang med det avtalet som nu alltså nästa stora historiska händelse tar sin början – möjligheten för dig att flytta dina pensionspengar dit  du själv önskar.

Anna Allerstrand