Illustration

december 2008 | Förstasidan | februari 2009

English Fox

Igår var jag på ett heldagsseminarium på temat ”Framtidens tjänstepensionsmarknad – i skuggan av finanskrisen”.

Varje år anordnas den ”Stora Tjänstepensionsdagen” och som vanligt var lokalen full med folk från pensionsbranschen. Det är inget forum för den vanliga spararen precis, utan diskussionen förs på en nivå som bara de djupt insatta kan känna glädje inför.

Den första talaren, Jung Lichtenberger, höll sitt anförande, om vilka tjänstepensionfrågor som är viktiga i EU, på engelska. Det gjorde att jag var tvungen att spetsa öronen rejält för att hänga med i alla termer och uttryck. Intressant var det dock och det framgick tydligt att det pågår ett stort arbete ute i Europa för att reformera pensionssystemen, som ser olika ut i alla länder. Även inom länderna finns olika system som inte lirar med varandra, det fick jag klart för mig i höstas när jag träffade några fransmän och pratade pension.

Dagens mest oväntade kunskap fick jag från Bo Könberg  som är en av skaparna av vårt pensionssystem. Han pratade om det orange kuvertet och nämnde då att den orange färgen är väl vald och heter ”English fox”.

Hädanefter kommer jag alltid att tänka på det orange kuvertet, som för övrigt snart dimper ner i brevlådan, så fort jag ser räven smita förbi mitt köksfönster.

Anna Allerstrand

Kvinnor är vinnare

I dagens Svenska Dagbladet finns rubriken Kvinnor är PPM-årets vinnare. Det är banne mig inte ofta jag har sett en sån rubrik där kvinnor framställs som vinnare. Betydligt oftare tycker jag att kvinnor ses som förlorare i sådana sammanhang. Till exempel sägs kvinnor ofta ta för låg risk, som i en artikel i Privata Affärer för några år sedan.

Jag tänkte att jag skulle kolla om min intuition vad gäller kvinnor och pensionsförlorare stämde, så jag googlade på kvinnor + pension + förlorare och fick 69 400 träffar. Men för att få min känsla fullt bekräftad bytte jag ut ordet förlorare mot vinnare.

Då fick jag hela 288 000 träffar! Men när jag skärskådade rubrikerna och texterna lite så handlade mycket i alla fall om att kvinnorna får sämre pension. Det som dök upp som vinnare när jag skrev in mina sökord handlade till exempel om att artiklarna beskrev vinnare och förlorare, och då var kvinnorna inte vinnare precis. Den enda positiva rubriken som jag hittade, via en snabb och helt ovetenskaplig sökning, var faktiskt den jag hänvisar till i inledningen.

Det är klart att kvinnor riskerar att få en lägre pension än män, mycket beroende på villkor på arbetsmarknaden, men ibland också beroende på egna val vad gäller till exempel deltidsarbete.

När jag träffar kvinnor och pratar pension upplever jag ofta ett stort engagemang. Kvinnor vill och är beredda att ta ansvar för sin framtida pension. Men att hela tiden få skrivet på näsan vilken stor förlorare man är, oavsett vad man gör kan nedslå den mest entusiastiske.

Jag tror på uppmuntran i alla lägen och jag visar hellre på möjligheterna, istället för att hela tiden fokusera på det som många ändå inte har någon möjlighet att påverka.

Anna Allerstrand


Privatekonomi i plugget

Varför ska jag bry mig om pensionen nu? Det är ju långt kvar tills jag blir gammal! Det var tankegångarna när jag pratade pension för byggprogrammets årskurs 3 på Kista gymnasium. En mycket engagerad lärare hade bjudit in banker, konsumentombudsman, fackförbund, arbetsförmedling m.fl. till två heldagar privatekonomi. Jag tycker det var ett mycket bra initiativ på något som normalt inte ingår i läroplanen. Jag hade också behövt privatekonomidagar när jag gick i gymnasiet. Visst lärde jag mig namnet på älvarna i Sverige (och en massa annat viktigt) men jag var ovetande om de flesta ekonomiska frågor som spelar roll när man kommer ut i vuxenvärlden.

Mitt budskap till eleverna: Naturligtvis ska du inte fundera på livet som pensionär. Men redan när du lämnar skolan för yrkeslivet finns det en sak du bör tänka på, välj arbetsgivare som har kollektivavtal så att du får tjänstepension. Finns det inget kollektivavtal är arbetsgivaren inte skyldig att betala tjänstepension. För en person som är 25 år gammal idag med en inkomst på 20 000 kr/mån kan den samlade tjänstepension vara värd 1 000 000 kr vid 65 år. Ingen småpotatis direkt.

Dan Adolphson

Silver till AMF!

Sten Lengroth som är förvaltare av AMFs Räntefond - Sverige kom på en hedrande andraplats när Dagens Industri och Morningstar häromdagen utsåg ”Årets Stjärnförvaltare” 2008.

Efter att ha gratulerat Sten så frågade jag varför han tror att AMF lyckades så bra med Räntefond - Sverige under förra året.

- Förra året var ju ett extremt år, minst sagt. Jag tror att kombinationen av tur och skicklighet gjorde att vi kunde hantera allt som hände under 2008 utan att göra några större misstag. Jag tror att en stor del av framgången också beror på att vi har en aktiv förvaltning av alla våra fonder. Det gör att vi kan gå våra egna vägar och fatta beslut utifrån egna analyser. Uppenbarligen tänkte vi rätt under förra årets turbulens, säger Sten Lengroth. 

Är det viktigt att vinna priser?

- Det viktigaste för oss är att ge våra sparare en bra avkastning och det har vi lyckats med. Räntefond - Sverige gav över 16 procent i avkastning under förra året. Men det är klart att det är roligt att vinna pris för det arbete vi gör. Och vi har fortsatt stora ambitioner, vi kommer att jobba hårt för att ge spararna en bra avkastning även under 2009.

Vem tycker du ska spara i AMFs Räntefond - Sverige?

- Jag brukar rekommendera vår obligationsfond till den som har en hyfsat lång placeringshorisont och inte vill ta risken som aktier för med sig. För de flesta innebär det att man inte ska behöva pengarna inom de närmaste 3-5 åren. Förra året gav rekordavkastning med det är inget man kan räkna med framöver. Men sett över tiden borde en obligationsfond ge bättre avkastning än att ha pengarna på banken eller i en likviditetsfond, avslutar Sten Lengroth.

Anna Allerstrand


 

AMF i media om sänkta pensioner

I Dagens Nyheter idag berättar AMFs vd Ingrid Bonde om finanskrisen och hur AMF påverkas.

Det som artikeln i morse handlade om är den traditionella försäkringen hos AMF. Alla sparare som har en traditionell försäkring äger en del av en så kallad portfölj. Portföljen består av alla de aktier, obligationer och fastigheter som AMF äger. Hur stor del var och en äger beror på hur mycket sparkapital man har.

En traditionell försäkring är rätt krånglig i sin konstruktion. Sparkapitalet består till exempel av två delar: det som är garanterat och det som inte är garanterat - återbäringen.  Och det är inte alltid så lätt att förstå skillnaden och vilken som påverkas av vad. Därför ska jag här försöka mig på en förenklad förklaring.

Så här fungerar garantin
Varje gång det betalas in pengar i din traditionella försäkring räknar AMFs aktuarier fram ett garanterat pensionsbelopp. Det garanterade pensionsbeloppet består förutom av de pengar som är inbetalade också av en ränta som för närvarande är på 2 procent före skatt och avgifter hos AMF. Det garanterade månadsbeloppet som du ser på ditt årliga värdebesked är det som du får i pension som lägst, men du kan få mer i form av återbäring.

Så här fungerar återbäringen
Om AMFs kapitalförvaltare är duktiga på att förvalta dina pengar, så att de ger mer i ränta än de två procent som för närvarande är garanterade, får du ta del av den avkastningen. Den delen av ditt sparande kallas återbäring och är inte garanterad. Återbäringen kan ses som en buffert om det blir dåliga tider.

Nu när världens börser har gått ned kraftigt under en lång tid, har värdet på till exempel de aktier vi äger minskat. Det innebär att just nu är värdet i vår portfölj lägre än det värde som alla våra sparare fått besked om. 

Det som Ingrid Bonde pratar om i artikeln är att AMF nu är i det läget att vi kanske måste ta tillbaka en del av återbäringen, för att återställa balansen. Det innebär att den del av bufferten/återbäringen som du har fått tilldelad och som du har sett på ditt värdebesked kan minska.

Men återigen: ditt garanterade pensionsbelopp minskar inte.

Anna Allerstrand

I morgon pratar jag pensioner och deltidsarbete

Jag har precis varit på en mycket intressant föreläsning med en kille som heter Fredrik Wass. Han berättade bland annat om hur sociala medier fungerar, till exempel hur människor och företag använder olika bloggar. Mycket intressant och inspirerande men dessvärre var jag tvungen att avvika i förtid.

Jag håller nämligen på med en stor presentation inför morgondagen. Jag ska prata med en grupp representanter för Sveriges Kommuner och Landsting. De håller till på en kursgård som heter Lyran Konferens och som ligger på Marholmen i Stockholms skärgård. Det ska bli härligt att åka några mil utanför stan och jobba för en gångs skull.

Tanken är att jag bland annat ska jag prata om deltidsarbete och vilken inverkan det kan ha på pensionen. Jag hoppas och tror att det blir intressanta diskussioner om fallgroparna och möjligheterna i pensionssystemet. Det kan jag berätta om nästa vecka.

Anna Allerstrand

Hemmafruförsäkring

Jag har de senaste dagarna haft anledning att fördjupa mig i Socialförsäkringslagen. Och för en sådan som jag kan det faktiskt vara riktigt spännande.

I min jakt efter fakta hamnade jag på en sida som innehöll historik från 1968 och framåt.

Himla intressant – visste du till exempel att pensionsåldern sänktes från 67 år till 65 år 1976?  Eller att Hemmafruförsäkringen blev en hemmamakeförsäkring redan första januari 1971?

Kan någon tala om för mig vad en hemmafruförsäkring är?

Anna Allerstrand

Äntligen på plus!

Kollegan strålar och utropar att hon för första gången på jättelänge ligger på plus. Enligt senaste kollen på PPM:s hemsida har hennes premiepensionsfonder hittills under 2009 gått upp med två procent. Hennes jubelrop utlöste febril aktivitet bland skrivborden. Flera av arbetskamraterna knappade in sig på PPM och uttryckte samma glädje över att pensionspengarna faktiskt hade ökat i värde. Visserligen inte så mycket men i alla fall.

Det kan alltså vara läge nu att kolla in dina pensionspengar om du vill bli glad. Efter förra årets djupdykning verkar åtminstone årets första vecka ha gett ett litet hopp för många om att det kommande året kan bli bättre, åtminstone för våra pensionspengar.

Anna Allerstrand

Vad vill du göra som pensionär?

Nu är helgerna över och vi är inne i 2009. Jag kan villigt erkänna att det var lite segt att kliva ur sängen imorse efter den långa ledigheten.  Men det är bara att bita ihop och väl på plats är det kul att bland annat träffa jobbarkompisarna igen.

DN debatt i mellandagarna skrev äldre- och folkhälsominister Maria Larsson att vi borde få jobba tills vi är 72 år.

Jag har en kollega som berättade om hennes svärfar som gick i pension för några år sedan. Första tiden som pensionär var härlig, bara känslan av att kunna styra sin tid helt efter eget huvud var underbar. Men efter en tid tyckte han att dagarna blev lite väl långa. Han saknade umgänget med jobbarkompisarna och dagarna var svåra att fylla med något meningsfullt. Så han gjorde slag i saken och utbildade sig till busschaufför och jobbar nu några dagar i veckan. Eftersom han är väldigt morgonpigg tar han gärna de turer i ottan som ingen annan vill ha.

Så kan jag nog också tänka mig att göra när jag blir äldre, inte köra buss kanske, men fortsätta jobba fast med något helt annat än det jag gör idag. Jag kan tänka mig att jobba med ungdomar eller bli lärare - kanske öppna en liten lunchrestaurang eller också föda upp hundar. Jag kanske ska utveckla mina tankar på uppfinningar jag saknar, eller så ska jag satsa på träsnideri.

Idéer saknas i alla fall inte i mitt fall. Får jag bara vara frisk kommer jag nog att kunna hålla mig sysselsatt och göra något meningsfullt även efter 65.

Vad vill du göra som pensionär? Klicka på länken "Kommentarer" och berätta!

Anna Allerstrand