Illustration

maj 2009 | Förstasidan | juli 2009

In på skolschemat med privatekonomi!

Igår var jag hela dagen på Finansinspektionen. Jag, tillsammans med bankernas privatekonomer och Alectas pensionsekonom, var inbjudna för att tala om privatekonomi.

De som kommit för att lyssna och lära var en samling intresserade och engagerade samhällskunskapslärare från hela landet.

Vi pratade bland annat om hur ungdomar idag ser på privatekonomi och vilket stort intresse de faktiskt har av ämnet. Samtidigt kunde vi konstatera att bristen på kunskap ofta gör att många trampar snett.

En lärare berättade att elever tar dyra SMS-lån för att till exempel finansiera studentfesten eller köpet av ny mobiltelefon. Många unga har i tidig ålder dragit på sig skulder och betalningsanmärkningar som de får dras med stora delar av vuxenlivet och som påverkar möjligheterna att få en fungerande ekonomi i framtiden.

Min bestämda uppfattning är att privatekonomi måste in på skolschemat. Det får inte vara så att ungdomars kunskap om ämnet är helt beroende av engagerade lärare som på eget initiativ lär ut hur saker och ting fungerar.

Vi föräldrar har naturligtvis ett stort ansvar att lära våra barn hur ekonomi fungerar, vilka fallgropar som finns men också vilka möjligheter man har. Men det är inte alla förunnat att ha föräldrar som jobbar på bank, är pensionsexperter eller jurister, och jag tycker att alla ungdomar ska ha fått samma möjligheter när de kliver ut i vuxenlivet, oavsett bakgrund.

Anna Allerstrand

En halv miljon i tjänstepension

Tänk om du hade en halv miljon kronor – det vore väl trevligt?

Det kan ju låta som en dröm men är faktiskt en sanning för till exempel många av de byggnadsarbetare, florister eller maskinmontörer som har kollektivavtal.

Men tyvärr är det fortfarande många som inte känner till att arbetsgivaren regelbundet sätter av pengar till tjänstepensionen. Och ännu färre vet hur mycket pengar det faktiskt rör sig om. För en privatanställd arbetare med 22 000 kronor i månadslön rör det sig om drygt 10 000 kronor per år som betalas in. Och över ett helt yrkesliv kan det faktiskt bli över en halv miljon.

Jag såg på Privata Affärers hemsida att Nordea hade gjort en undersökning som visar att fyra av tio svenskar känner oro för pensionen.

Många gånger tror jag att oron för pension bottnar i brist på kunskap om hur systemet fungerar. Och just bristen på kunskap om till exempel tjänstepensionen och dess betydelse för den totala pensionen tror jag kan leda till onödig oro.

Anna Allerstrand
 



 


 

Hur vet jag att arbetsgivaren har betalat in tjänstepension enligt avtal?

Minns du den där sommaren på 1970-talet när du jobbade på Nisses grillkiosk? Nisse var en trevlig prick men fanns det kollektivavtal? Betalade han i så fall in tjänstepensionen enligt avtal?

AMF har uppgifter om vilken arbetsgivare som har betalat in din tjänstepension som privatanställd arbetare fram till 1995 (från 1996 och framåt är det Fora). Om du misstänker att det är "något fuffens" med din tjänstepension hör du av dig till AMF kundservice, tfn: 020-696320. Felaktiga uppgifter om tjänstepensionen kan naturligtvis korrigeras om du kan styrka din anställning genom t.ex. tjänstgöringsintyg eller lönebesked. Privatanställda tjänstemän har motsvarande möjlighet via Collectum.

Det här är mycket sällan ett problem. I de allra flesta fall har tjänstepensionen betalats in precis som den ska.

Dan Adolphson

Det är bara de äldre som hörs

När pensionssystemet diskuteras i den offentliga debatten är det nästan aldrig yngre människor som har synpunkter. Oftast är det istället de som är lite äldre som har åsikter och då nästan alltid negativa sådana.  I onsdagens SvD tyckte till exempel KG Scherman att politikerna mörkar om pensionen. Och någon vecka tidigare såg jag rubriken ”Pensionerna spekuleras bort på börsen”

Det är självklart positivt att systemet debatteras och diskuteras och att nackdelarna lyfts fram liksom fördelarna. Men jag kan tycka att det är olyckligt att de som är yngre och faktiskt de som i störst utsträckning kommer att leva med det nya pensionssystemet, aldrig riktigt kommer till tals.

Vi gjorde en undersökning för några år sedan om bland annat inställningen till att göra egna val. Bland de yngre tillfrågade var inställningen klart positiv, närmare 8 av 10, tyckte att det var bra att man kunde välja hur ens pension skulle förvaltas. Bland de tillfrågade som var mellan 41-55 år tyckte bara drygt hälften att det var bra, och närmare 4 av 10 tyckte att det var dåligt.

I samma undersökning frågade vi om vad man tyckte om det ökade ansvaret för den egna pensionen. Även där var skillnaderna väldigt stor mellan yngre och äldre.
 
Oavsett vad vi diskuterar måste vi komma ihåg att alla har sin egen verklighetsbeskrivning. Och när vi som har passerat 40-strecket pratar pensionssystemet, kan vi inte automatiskt göra oss till talespersoner även för den yngre generationen - vi måste ta reda på vad de tycker först.

Anna Allerstrand