Illustration

september 2009 | Förstasidan | november 2009

Dags att sluta vara åldersfixerad

Jag läste i gårdagens DN om Mats, 67 år, som kör buss i Stockholm. Han hade planer på att jobba till 70 och även om det var ekonomin som var den största orsaken till att han ville jobba länge, var de sociala skälen också av betydelse.

Jag var i Karlstad i förra veckan och träffade Jonny Ohlsson, som är journalist och jobbar på Nya Wermlandstidningen. Han hade tänkt pensionera sig för flera år sedan men hade blivit ombedd att jobba vidare.

Troligen ska han jobba ytterligare något år till för att kunna bevaka valet nästa höst. Men sen, när det är avklarat tycker han att det kan vara dags att sluta förvärvsarbeta - vid 72 års ålder! Han har dock inte några planer på att lägga sig på sofflocket utan vill fortsätta skriva, men kanske i en annan form.

Idag har vi inte en fastställd pensionsålder, man har rätt att jobba till 67, men vi kan egentligen jobba så länge vi vill och orkar. I en undersökning som AMF gjorde i våras bland privatanställda arbetare sa en av fem att de kunde tänka sig att jobba längre än till 65. Som skäl angav de flesta att de tyckte om att arbeta, på andra och tredje plats kom sociala och ekonomiska skäl.

Det kanske är dags att sluta vara så åldersfixerade och istället tänka att vi ska leva hela livet oavsett hur gamla vi är.  För egen del hoppas jag att jag kan hålla mig frisk och alert och jag tänker jobba så länge jag orkar och gillar det jag gör. Det krävs förstås att det finns en arbetsmarknad som tillåter det - men den dagen den sorgen.

Anna Allerstrand

Igår ringde en mycket arg man till mig

Han jobbade på en facklig tidning och anledningen till hans ilska var att omvalet som de privatanställda arbetarna gör nu i höst kallas för ”obligatoriskt”.

Han tyckte det var vilseledande att prata om obligatoriskt eftersom det ger bilden av att man blir utan pension om man inte väljer.

Tanken från parternas sida var nog att i all välmening visa på hur viktigt valet är men jag kan hålla med om att ordvalet är olyckligt.

Det finns många frågor kring pensionsvalet och här reder jag ut några av de vanligaste missuppfattningarna.

Anna Allerstrand

Alla omvalsblanketter ska till Fora!

Alla berörda bör nu ha fått sina valpaket och att omvalet engagerar många märker bland annat AMFs kundservice.

Min kollega Sanna som är teamledare på kundservice berättar att antalet telefonsamtal har mer än fördubblats de senaste veckorna och de allra flesta samtalen handlar om Avtalspension SAF-LO.

Många av dem som ringer vill veta hur man rent praktiskt gör för att välja pensionsförvaltare. Det är också frågor kring garantin i den traditionella försäkringen eller vilka avgifter som bolagen tar ut.

Förvånansvärt många verkar också tro att omvalsblanketterna ska skickas till det bolag man har valt så skickar de blanketten vidare till valcentralen Fora

Men det är felaktigt – valet kan antingen göras antingen på Foras hemsida eller också via en beställd blankett som man sedan själv ska skicka in till Fora.

Det är Fora som administrerar alla omval och flyttar och därför ska blanketten skickas direkt till dem. 

Tjänstepension är alldeles för viktig för att dina frågor ska vara obesvarade, så fortsätt att ta reda på fakta så ökar sannolikheten för att du gör ett bra val.

Anna Allerstrand

 

Faktafel om återbetalningsskydd


Jag har ju tidigare skrivit om detta med återbetalningsskydd men fortfarande är det många som missuppfattat vad det hela handlar om. 

Så här fungerar det om du inte gör ett omval till din Avtalspension SAF-LO:

  • Pengarna placeras i en traditionell försäkring hos AMF.
  • Har du återbetalningsskydd sedan tidigare får du det automatiskt även i fortsättningen.
  • Har du inte återbetalningsskydd sedan tidigare får du inte det automatiskt i fortsättningen.

Men om du inte har ett återbetalningsskydd sedan tidigare går det självklart bra att välja till det, och det kan du göra hos AMF och alla de andra utvalda bolagen. 

För alla dem som ska fatta beslut om sin framtida ekonomi är återbetalningsskyddet en av flera viktiga frågor att ta ställning till. Felaktig information om hur saker och ting fungerar skapar bara onödig förvirring och oro i en fråga som många redan upplever som svår.

Anna Allerstrand

Fondbytesavgift runt hörnet för din premiepension

Regeringen har föreslagit flera ändringar för din premiepension. Socialdemokraterna och de borgerliga partierna är överens om att Sjunde AP-fonden, som förvaltar icke-valsalternativet, ska anpassa risken i placeringarna efter spararnas ålder. Dessutom vill våra politiker ge den nya Pensionsmyndigheten möjlighet att ta ut avgifter för fondbyte. Exakt hur avgifterna ska tas ut är inte bestämt i dagsläget. PPM utredde den frågan 2006 och tyckte att fyra fria fondbyten och en kostnad på 20 kr för ytterligare fondbyten var rimligt. Förklaringen till varför många fondbyten bör vara avgiftsbelagda är att de aktiva spararna annars får gratis fondbyten på de passiva spararnas bekostnad.

Mellan raderna lyser det igenom att våra politiker är sura över att rådgivningsföretagen står för nästan hälften av alla fondbyten för premiepensionen. Tanken var att PPM skulle sätta press på fondbolagen som skulle sänka avgifterna på sina fonder. Men politikerna hade inte räknat med att rådgivningsföretagens fondbytestjänster skulle bli så populära. PPM:s fondrabatter äts alltså upp av avgifter från fondbytestjänster.

Jag tror inte att avgifter för fondbyten kommer att sätta käppar i hjulen för rådgivningsföretagen. Istället behövs det tydligare information, gärna från Pensionsmyndigheten, om varför dyra fondbytestjänster är en dålig affär för dig som sparare.

Dan Adolphson

Tjejerna i Aitik

Jag fastnade i en intressant artikel i tidningen Allers om en av Europas största koppargruvor – Aitik  som ägs av metallföretaget Boliden.

Aitik är en dagbrottsgruva, det vill säga den ligger ovan jord, och med sina drygt 400 anställda är gruvan Gällivare kommuns största privata arbetsgivare.

När jag tänker gruvarbetare ser jag medelålders män med smutsiga ansikten och en pannlampa i hjälmen framför mig, inte unga kvinnor.

Men de tjejer som var intervjuade var knappt 30 år gamla och såg verkligen inte ut som några råbarkade typer. De verkade trivas med sitt arbete som till största delen utgjordes av lastning och transport.

Artikeln handlade om tjejerna och deras arbetsplats och inte alls om pension. Men eftersom jag i mitt jobb har fokus på pensioner, gav artikeln mig tydliga ansikten på några av dem som faktiskt är huvudpersoner i höstens stora pensionsval.

Totalt 1,3 miljoner privatanställda arbetare ska göra sitt omval - och tjejerna i Aitik är några av dem.

Anna Allerstrand

Återbetalningsskydd är bra - men inte för alla

Jag fick en fråga nyss angående återbetalningsskydd till tjänstepensionen.

Mannen som ringde hade Avtalspension SAF-LO och omfattas alltså av höstens omval till sin tjänstepension.

Han hade hört att den som inte gör något aktivt val i höst går miste om återbetalningsskyddet. Och har man inget återbetalningsskydd kan man inte gå i pension när man vill.

Han ville nu veta om detta verkligen stämde.

Det enkla svaret på frågan är, nej det stämmer inte.

Ickevals- alternativet för Avtalspension SAF-LO är en traditionell försäkring utan återbetalningsskydd hos AMF. Har du däremot haft återbetalningsskydd sedan tidigare följer det med till din nya försäkring. Pensionsåldern är satt till 65 år och pensionen betalas livet ut.

Men om du vill kan du ta ut pensionen från 55 års ålder och du kan själv välja under hur lång tid du vill att pensionen ska betalas ut.

Det har ingen betydelse om du har ett återbetalningsskydd eller inte.

Återbetalningsskyddet kan vara en trygghet för den som har familj och en stor försörjningsbörda. Men för den som är ensamstående utan barn är ett återbetalningsskydd, rent ekonomiskt, faktiskt riktigt dåligt.  För det enda som händer är att man går miste om extrapengarna som kommer i form av arvsvinster, och det tycker jag är dumt.

Anna Allerstrand 


Hur gamla kan vi egentligen bli?

Enligt forskare som Dagens Eko hänvisar till kommer vi inom en relativt snar framtid att vara många hundraåringar.

Vi blir ju inte bara äldre och äldre utan vi blir friskare också. Kommer det i framtiden innebära att vi jobbar tills vi blir 80 år eller ännu äldre?  En hisnande tanke tycker jag som sätter igång min fantasi direkt. Jag undrar hur resten av samhället kommer att se ut då?

Anna Allerstrand